Facit

Idag så är det fem månader sedan jag fick min sista strålning.

Månader som rusat iväg. Får nästan dåligt samvete för att jag inte skrivit något på länge.  😉

Men sen dess så har jag fått en genomkörare i magnetröntgen och gjort ett uppföljningsbesök hos min läkare Jan på Sahlgrenska. Samt ett par besök hos tandläkaren på Näl.

Den 14e januari var en halvjobbig dag. Jag skulle till magnetröntgen för att få reda på om behandlingen hade varit ok. 

Att ligga i den dounat är allt bra segt. Men det måste ju göras.

Det tog inte många minuter förrän jag var på väg att somna. Fick t.o.m köra om en frekvens för att jag förmodligen hade somnat mot slutet. Så denna tur tog ca 15 min längre tid en beräknat. 😊

Nu väntade en jobbig vänta på att få svaren på denna undersökning, samt svaren på blodproverna.

Nu hade jag turen att jag slapp vänta så länge. Redan den 23e januari var det satt en tid.

Spelar nog ingen roll hur tuff man är och hur hårt man kan blunda för verkligheten. Att vänta på ett svar som jag nu väntar på, är ett rent helvete.  Det som gjorde det lättare för mig var nog att jag kunde bestämma över min dag från det jag gick upp, tills det att jag lade mig.  Det vill jag tacka alla inblandade för att jag fick den möjligheten.

Under hela resan har det varit viktigt med rutiner. Att planerat dagen utifrån mina förutsättningar. Detta för att slippa fastna i konstiga tankar.

23 januari kl 09:00 var det dags att möta Jan.

Hade faktiskt tagit en lugnande i förebyggande. 😊 Klockan blir nio…  fem över nio….. 7 minuter över….  12 över. Till slut tjugo minuter över tiden kom Jan och släppte in mig.

Väl inne fick jag väga mig och svara på några frågor. Han kollade sen halsen med ett fiberskop.

Och som jag brukar göra, så scannar jag över skrivbordet med blicken för att se om det finns något som skvallrar om resultatet. 😊

Efter ca 15 minuter får jag då svaret att man inte kan se något av tumören längre. Och blodproverna såg bra ut. Men att jag kommer få leva med lite halsproblem några månader till, kanske upp till ett år t.o.m.

Ha!  Som om det skulle vara några problem nu. 😊 Efter denna fight som har varat i så många månader så är det helt ok med ”lite ont i halsen”.

Nu vill jag bara komma igång och arbeta igen. Känner mig starkare än jag gjort på många år. Tar mina långpromenader utan problem nu.  Gått ner över 20 kg i vikt.  Kilon som jag bakade på innan denna resa för att det skulle bli lättare att klara en ev viktnedgång. Det funkade tydligen ganska bra. 😊

Vägde mig för någon dag sedan. 98.5 kg. Vägde 121 när jag startade resan. Nu ska jag bara plocka några kilon till och komma igång ordentligt med träningen.

Startade träningen mindre bra för ett tag sedan. Extrem värk i leder som resultat. Nu vet jag varför. 😊 Kroppen får ju fortfarande lite stryk från behandlingen.

Det märker jag även på huden och håret.

Nu väntar en annan resa med att återställa mun och få den i toppskick igen. 😊

Att gå till tandläkaren ser jag fram emot.  Tänk att jag sa det…  😊

Sen får man väl hålla tummarna för att kommande återbesök hos Jan var tredje, alt fjärde månad några år fram över blir lika trevliga som mitt senaste. Tror han sa att det blir så de första tre åren. Sen lite glesare besök ett par år till. Men det är helt ointressant för mig hur, när, var.  Jag kommer vara på plats de dagar jag blir kallad, alla dagar i veckan. 😊

Vill än en gång tacka alla som varit med mig på denna resa. Inga namn nämnda, inga glömda. ❤️

Även alla ”experter” som vet allt om vad man går igenom och alla era tips, ni tog fram mina horn ytterligare.  😊

Nu är det time att planera för nästa resa, och nu ska jag bestämma vart. 😊

Många kramar Jörgen

En reaktion till “Facit

  1. Stort Grattis såklart!
    Skönt när man kan lägga en riktigt tuff resa bakom sig och focusera framåt.. Vi bär ju denna erfarenhet med oss för all tid framåt, även om man inte är en tillbaka blickare 😉
    Hoppas du får njuta och göra många häftiga resor och upplevelser igenom livet.
    Kram från VF

    Gilla

Lämna ett svar till Annika Wendesten Avbryt svar